tisdag 22 februari 2011

SKRÄP-mat...

Vaknade i morse och gick in i köket för att...    göra nåt...    vet inte riktigt vad. Öppnade kylskåpet och kände att jag frös och insåg därmed också att jag var naken (nästan). Varför har jag inte kläder på mig? Just det, jag skulle ju duscha...    men varför gick jag i så fall in i köket? Skit samma, dusch nu och sedan får vi se om det funkar bättre.

Går ut i köket igen men nyduschad och påklädd den här gången och har bestämt mig för att steka ägg och bacon för att få i mig tillräckligt med fett över dagen. Hittar dock inget bacon i kylen och orkar inte ta fram ur frysen så jag bestämmer mig för att köra på gröt och keso som vanligt och äta bacon till middag istället. Givetvis visar det sig när kära sambon stiger upp att det låg två paket bacon i kylen men jag ville kanske inte låtsas om att jag missat det (skäms).

Packar min matsäck som numera inte bara innehåller lunchlåda och väntar på att älsklingen ska knyta soppåsen så att jag kan slänga den på väg till bilen. Följden blir dock att jag matar containern ute på gården med:

1 ny vattenflaska från energihuset
1 proteinshaker inklusive 1 portion protein
2 morötter
2 ägg
1 äpple
1 nyinköpt lunchlåda innehållande kyckling och grönsaker
1 påse med 4 skivor ost

Med i bilen till jobbet tar jag...   just det - en påse "SKRÄP-mat"

Uppenbart är att min kropp fungerar ganska bra trots ett visst omlägg i kosten men min hjärna däremot är inte alls lika glad. Nu var i och för sig inte hela den här historien sann - jag slängde inte maten utan soporna men det skulle lika gärna ha kunnat bli tvärtom och min tankeverksamhet är definitivt inte vad den brukar vara. Bara häromkvällen gick jag in i köket för att blanda en proteindrink när älsklingen sa åt mig att äta (Jepp - jag är 6 år igen och äter bara på kommando), det slutade med att jag återvände till sovrummet där Sofie satt vid datorn. Hon tittade upp på mig och frågade:
-Vad åt du?
En helt berättigad fråga i sammanhanget kan man tycka men relativt omöjlig att besvara på ett tillfredsställande sätt när jag insåg att det enda jag faktiskt gjorde i köket var att diska stekpannan..

Förhoppningsvis är detta ett övergående tillstånd men jag ber alla i min omgivning att ha en viss förståelse för min illa fungerande mentala kapacitet just nu och förlåt i förväg om jag glömmer nåt!

E

Viktnedgång Fettförbränning Muskeldefinition

2 kommentarer:

  1. Men...hade hoppas på en högre sanningshalt i skräpmatsepisoden :(

    SvaraRadera
  2. Känner igen det där...
    Konstiga symtom, nästan demensliknande, kröp sakta men säkert fram då jag började äta efter GI-Noll. Blev lätt yr, glömde en massa saker.
    Värst va nog då jag gick in i köket för att torka av köksbordet samtidigt som jag försöker plocka bort allt möjligt också.
    Vilket resulterade i att jag slängde en hel mjölkliter och "ställde" in disktrasan i kylen!
    När jag kom på mig själv skakade jag på huvuet och undrade om jag faktiskt började få någon sorts demens liknade sjukdom.. Och skrattade!

    Men det blir säkert bättre =)
    Lycka till
    /Emelie

    SvaraRadera